Kvalitetsavgifter
Syftet är att minska förseningar och andra driftstörningar och öka tillgången till Järnvägsspåren.
Transportstyrelsen, som är tillsyningsmyndighet, är den som skall tillse att direktiv och lag efterföljs hos järnvägens aktörer.
Trafikverket är infrastrukturförvaltare och den som förvaltar det svenska stombannätet. Övriga järnvägsnät förvaltas av andra infrastrukturförvaltare så som bl.a. kommuner, industrier och museeföreningar.
Trafikverket som i dag tar ut kvalitetsavgifter förmedlar formerna för dessa till nyttjarna, järnvägsföretagen, genom en järnvägsnätsbeskrivning som ges ut inför varje tåglägessökande (kapacitetsansökning feb-mar) till trafikeringsperioden (vanligen vecka 50-49).
Så långt är allt väl, men när Trafikverkets egen personal är den instans som sitter och kodar de orasaker som genererar kvalitetsavgifter, uppstår en mindre lyckad situation. Det är egentligen en situation som för mig känns helt främmande att associera med Sverige.
Jag har kontakter med Järnvägsbolag som har staber för att granska och överklaga felaktig kodning. Ett av de medelstora godsbolagen har en person vars heltidssyssla är att överklaga. Denna persons lön bärs upp av alla felaktiga kodningar som lyckas överklagas. Det förekommer alltså så många felkodningar att det lönarsig att anställa ytterligare personal.
Det i sig kan ses som positivt då det kortsiktigt skapar arbetstillfälle men det gör ju också att företaget produktion måste bära ytterligare administrativpersonal som inte är produktiv. En följd blir att järnvägstransporterna blir dyrare. För de allra minsta företagen som har en liten administration blir det högs kännbart och för järnvägen, i allmänhet, kontaraproduktivt.
Det sorgliga i det hela är att jag inte, med mina år inom järnvägsbranschen, på något sätt kan se att detta som ett "incitament att minimera avbrott i trafik på järnvägsnätet".
Trafikverket har tolkat ett direktiv och en lagtext till sin egen fördel som man nu använder som en egen affärsidé.
Kraven på järnvägsfordon, arbetsfunktioner och järnvägsföretag är redan så kraftigt reglerade att det är svårt att påstå att det skulle finnas en oaktsamhet bland järnvägföretagen som behöver regleras med en form av straffavgift.
Dessutom är Järnvägsföretagens affärsidé att leverera i tid och skulle man inte lyckas finns det faktiskt en viss självsanering.
Det viktigaste ingredienserna i att miniminera avbrott på Järnvägen är rätt prioriteringar i trafikledning och underhåll av järnvägsnätet. Båda av dessa komponenter faller helt under Trafikverkets ansvar.
Kvalitetsavgifter för Järnvägsbolag, i nuvarande form, är inget annat än ett sätt att kräma ur Järnvägsföretagen pengar samt minska deras konkurenskraft och borde avskaffas.
Kvalitetsavgifter borde behandlas av särskild granskningsnämnd som får avgöra om Trafikverket kunnat leverat den kapacitet som avtalats. Då skulle det långsiktigt även vara ett incitament till en tryggare och stabilare infrastruktur.
Ur Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG:
"Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare bör ges incitament att minimera avbrott i trafik på järnvägsnätet."
"Verksamhetsstyrning genom kvalitetskrav på utförande
- Avgiftssystemet i fråga om infrastrukturen skall med hjälp av en verksamhetsstyrning genom kvalitetskrav på utförande motivera järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltaren att reducera driftsavbrotten till ett minimum och förbättra järnvägsnätets prestanda. Detta får inbegripa sanktioner för verksamhet som stör driften av järnvägsnätet och ersättning till de företag som lider skada av trafikstörningarna och bonus till verksamhet som går bättre än planerat.
- Grundprinciperna för denna verksamhetsstyrning skall tillämpas för hela järnvägsnätet."
Ur Järnvägslagen (2004:519) :
"Verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter
22 a § Ett trafikeringsavtal ska innehålla villkor om verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter enligt 7 kap. 5 a §, som ska gälla vid normala driftsförhållanden. Kvalitetsavgiften ska betalas av den part som orsakar avvikelser från i tågplan och trafikeringsavtal fastställt utnyttjande av infrastrukturen.
I ett trafikeringsavtal får undantag göras från kravet på verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter i fråga om
- lågt trafikerade järnvägsnät,
- delar av järnvägsnät, där risken för driftsstörningar på grund av parts avvikelser från i tågplan och trafikeringsavtal fastställt utnyttjande av infrastrukturen är obetydlig, och
- tider på dygnet då risken för driftsstörningar på grund av sådana avvikelser är obetydlig. Lag (2010:1916).
22 b § Infrastrukturförvaltaren avgör när det inte längre råder normala driftsförhållanden och ska då genast underrätta berörda järnvägsföretag och trafikorganisatörer om detta. Motsvarande gäller när det åter råder normala driftsförhållanden. Lag (2015:360)."
7 kap:
"5 a § Kvalitetsavgifter ska utformas så att både infrastrukturförvaltaren och den som utnyttjar infrastrukturen
vidtar skäliga åtgärder för att förebygga driftstörningar i järnvägssystemet. Lag (2010:1916)."
vidtar skäliga åtgärder för att förebygga driftstörningar i järnvägssystemet. Lag (2010:1916)."
Om kvalitets avgifter:
